NYÅRSAFTON

Idag, eller ja, igår, var så fin på alla sätt. För att göra saker som att fika eller spela kort, att äta middag eller att bara nörda mobilspel med människor som ligger mig varmt om hjärtat är så värdefullt! Och sen är det också det, att jag är rysligt fet. Allra tjockast i vårat alfabet...

-Det sista var lite mer av ett citat från fem myror är fler än fyra elefanter.




Adjöken

Igår, måndag, var en sådan där megaofräsch dag. Utseendemässigt alltså, men det ska ändras på nu, innan det är sängtid. Och så ska jag lyssna på lite hipp och cool musik och koka en kanna te. Grönt. Och ja visst ja, jag ska fixa naglarna med. Oh, vad jag ska bli fin.

Tränga genom snödrivorna i ren desperation. Sörpla kaffe. Konsumera konsumera konsumera. Säg kan det vara mellandagsrea?

Kom förresten på att det är läge att digga lite Velvet Underground, och vet du en låt som passar bättre en söndagmorgon än Sunday Morning, så säg.

Jag totalt älskar Mitchell Davies.

Tjuandra. Det gick så väldigt fort bara, med hela hösten och det där. Men jag tror att jag gillar det ändå. Två dagar. Ungefär femtitre timmars väntan. Sen kommer han, Tomten. Och då blir det julklappsexplosion!                                          

Nåväl. Min buss mot Friday går om tio minuter så jag hinner klinka piano i fem. Låter som en bra deal.

Är det så att det är allt oftare eller är det bara jag som tänker mer på det? Känner i alla fall att det här är den sämsta platsen att vara på just nu. Jag drar till Sanne.

Nu yr snön sådär fint igen. Och det är säkert flera minusgrader ute i kylan, men det ser ju så fridfullt ut, ändå. Och jag ska minsann leka i den. Snön alltså. Åka pulka eller så. Men nu ska jag kila iväg till string med Sanne.

Haha, släpp alla krav och alla timmar i halvinstängda lektionssalar. I alla fall i nitton dagar.

Nåväl. Nu sitter jag här med min LOKA och min senaste spotifyspellista och har det bra.

Dagen är kommen, då stålarna kommer. Och jag sitter hos Jonna och väntar på veckans tredje kladdiga kaka. Har höga förväntnnigar på lärarnas spex och min kommande massagestol.

Jag är förkyld och frusen och kall och nysig. Winnerbäcks senaste spelas i mitt halvkalla rum och jag vill inte, INTE, gå ur min morgonrock. Ge mig varma saker. Ge mig en latte och en solstol!

"Åh, äte ute. Mysig idé" tänkte vi när vi traskade mot Gilda. Men det var fullt på Gilda. Så vi provade på String igen. "Köket är stängt, tjejer" Förklarade dom. Men det går ju lika bra med Blå Lotus, inte sant? STÄNGT. Skrapan? STÄNGT. Sandys? (Och märk väl att kraven sänks allt eftersom promenaden blir längre) STÄNGT. Taco Bar? STÄNGT. Så vi åkte tillbaka till medis och Pierrot och beställde varsin veg macka. Bara det att de kom efter en sisådär tjugi minuter. Och bara det att det kom glasbitar i maten. Och bara det att vi missade bussen hem och fick knata hem i ruskvädret.

Så nu sitter jag här, snörvlandes och nysandes, och hoppas på soliga dagar. Och jag tror att jag faktiskt ska försöka sova. Haha, nej jag skojade lite bara. Jag ska inte sova, inte jag. Men jag ska läsa. Fortsätta på Tusen och en natt, som jag började läsa i går. Och dricka citronvatten och ha det bra till Mr. Winnerbäck.

We are the sleepyheads. Och hela dagen har snön fallit som bara den! Och jag har åkt pulka och bakat peppisar och druckit varm choklad och ätit lussekatt med Lova och med Sanne och med Julia. Men innan dess har jag firat kladdkakedagen med Ylvis och med Nella och med Frida. Och nu. Just här. Sitter jag, med nystädat rum, redo att börja läsa tusen och en natt och svepa en kopp chai. Men först ska jag tända ljus och släcka alla lampor förutom jordgloben. Och låta Múm få spela sista låten.

 

 

Oj så det snöar, och här sitter jag med mitt chaite och en rykande varm lussekatt. och egentligen måste jag rusa nu, om jag ska hinna till plugget, så jag tror att jag gör det.

 

Och idag är det kladdkakans dag och julmarknad på värmdö gymnasium. Jag tror jag går förbi en sväng.

Det som är bra med att glömma bra låtar, sådär som man gör ibland, är att när man kommer ihåg dem så känns allt så rätt och bra. Som nu. Låten heter A man from Argentina och det var år sedan jag hörde den sist.

Jackson Five from a car stereo
Singing "I want you back, want you back"
Just a year ago I would have danced so crazy
And now I think I wanna get back on that track
If I only could relax in this confusion
If I could dance with you the way we used to
And shake my hips to the revolution
If I could be naive again

Jösses vad fint!

Ja, vi fick ju många timmars sömn.. Efter en mysig kväll fylld av Harry Potter, promenader, alfapet och snö, så kan jag konstatera att: ja, jag älskar mina bästisar.

Och dagen, som mörknade alltför tidigt, spenderas med farmor, lussekatter och brända pepparkakor. Snart ska det adventsfikas och sen är det bara att börja studera. Jag ska nämligen ha hunnit analysera ett ihopklipp av Jan Stenmark, vilket i och för sig känns lekande lätt, men det är massor av andra saker som behöver göras också. Men det är en annan saga.




Glad Lucia, förresten

Alltså, den här låten, som jag hittade igår, är så himmelskt bra! Den är från min barndoms filmtittande glada dagar.

Ja. Då var det dags igen. Med träning och form och komma igång och så. Nu är solen här dessutom, men om den kommit för att stanna är okänt. jag mår i alla fall häftigt bra och det är vad jag bryr mig om just nu.

Så här tycker Frida Paulsson om att sitta bredbent. Hon tycker att det känns som att folk tittar in i hennes skrev. Och jag är nästan klar med min intervjuredigering. Jippikayay

Näedu. Hålla på med bloggdesign och sånt, det gör jag inte igen på ett tag. Nu ska jag efter en mysig kväll krascha i sängen med lite LOKA och lite The City och se fram emot helgens alla festligheter. Fast först ska jag städa undan kläderna från golvet, för de är det enda stökiga i mitt rum, och de skapar en otrygghetskänsla där de ligger och blir dammiga. Fy nej. Nu ska de väck!



God Kväll.

Ännu ett pirrigt avsnitt av Desperate Housewives! Och jag njuter av den kristalliga Ted gjord av Clark och mina nyinköpta kläder. Jag säger bara FYND! Två vackra tröjor och en sammetsbolero för under fyrahundringen. Är det inte för väl så säg. Och är det inte ljuvligt att ha en plan inför på vilket vis morgonen den nionde december ska spenderas.

Först ska jag nämligen vakna, sätta på mig ett par slitna sockor och tända myslamporna i rummet. Sen ska jag göra smoothie och sätta mig i sängen, länge länge.

Åh, är det lycka? Och åh, är det glädje? Jag känner i alla fall att jag fått ut något av dagen, och jag bör ge den ett snällt avslut. Så jag ska städa rummet, fluffa täcket och alla kuddar, tända massor av ljus och koka lite te. Sen ska jag bara ligga där i min fina, gosiga, mjuka säng och kanske se en film, eller bara tänka. Hur som helst får jag inte, INTE, glömma bibliotekskortet i morgon, för om jag gör det ställer jag till med problem. Jag måste låna en bok. Och läsa, fort! Och sen pusta ut och njuta av julen.

Nu ska jag sätta på min sprillans nya spellista på spotify och sätta i gång med städandet. Adjöken!

Se förresten vilken trevlig eftermiddag jag hade. Med Mysteriet på greveholm och så.

 

LULLATONE LULLATONE LULLATONE
Jag är frälst, och oj så frälst. Särskilt av albumet little songs about raindrops.
Jag gillar när det plingar så fint. Och se bara på omslagen.



Annars har jag varit iväg på många äventyr. Sett mig om och sagt att här ska jag leva och bo.
I farsta centrum, på ett kafé. I mitt eget vackra rum. I en biosalong tittandes på filmen Behandlingen.
Och så kom snön ett tag och föll sådär magiskt, som jag gillar. Förresten så tror jag att jag har stukat lillfingret.

En sång som jag sjöng om sommaren
när ingenting fanns som tog
ifrån mig mitt skratt och längesen
jag sjöng så bra som då.
Jag ställde mig högst upp på vårat berg
högre än någonstans.
Man kan inte annat när fåglarna sjunger,
när färgerna spelar upp och vindarna tar sig

en vals med alla måsarna
uppe på Överbyberg.
Och Vindö stömmar blommar
av segel och båtar i färg.
Kom hit här bjuder mamma på blåbär
med socker och kylskåpskall fil.
Skogen syns långt idag
och vattnet minst ett par mil.

 

Bara en enkel hälsning från Carl Anton. Jag tror att han skrev den till mig, i hemlighet. För det är där jag äter de flesta av mina isglassar.

 

Psykat bra vecka. Och den kommer att var fortsatt psykat bra. Frost imorse och vacker gryning. På onsdagar är det så mysigt att stiga upp. Och kul med ljudproduktion med snällislärare. Och kul med inställda lektioner. Och kul med träningskort. Och kul med vänner. Och kul med vardag. För det är så jag måste leva och det är så jag gillar att leva. Och det är så här som är gröt. Höhö, för jag är så rolig. Hedda hälsar gå gott.

Imorgon ska jag ha så mysigt. Jag ska ta tåget på eftermiddagen och komma fram senare på eftermiddagen. Mötas upp med syster och gå på Hugos. Äta och se på film. Mysa och vara. Syster och syster. Och livet blev som en fin låt som heter sunday morning

Vadå? Är det jul igen? Och jag missade julkalendern förstås. Men det gör inget för Thåström är bättre och julkalendern går i repris. Och jag har inte gjort några utkast eller så. Men det gör inget heller för morgonpynt är viktigare och det går fler tåg.