Rutiner, jag hatar dem. Avskyr. Vakna och frukost. Borsta tänderna och säga hejdå. Puss. Puss. Puss. Knyta skorna i hissen och springa till bussen. Lektion. Lektion. Lunch. Lektion. Lektion. Kanske lektion. Hem igen. TV. Dator. Musik. Läsa. Middag. TV. Umgås. Prata, skvallra och dela. Hejdå, för klockan är mycket och mycket är för sent. TV. Borsta tänderna. TV. Dator. TV. Släcka globen och alla ljusen. Sova. Vakna. Duscha. Frukost och smink. Borsta tänderna. Iväg igen. Samma sak och aldrig nytt. Aldrig ändra. Inga nya vägar. Inga nya ansikten. Hej gamla ansikten. Hem igen. Som igår, fast en dag senare. Idag. Och imorgon är samma. Inga nya ansikten. Hej vänner. tryggheten flödar och alla är glada. Alla lever och andas. Ska det betyda lycka? Ska det vara klart sen? Ska man resa och vara spontan? Förlora gamla vänner för att få nya. Eller leva i tryggheten och rutinerna? Bara våren kommer kan jag få klartecken. Bara det blir sol och knoppar på träden och värme. Då kanske allt klarnar.