Äter mandarin och känner mig fin.

Dygnet var bra, med bästa vänninorna och höstrusk. Nu vilar ett vackert lugn över min själ några dagar framöver. En vecka med cafébesök & promenader. Filmer & vänner. & musik. Imorgon kommer min vackra väska som kommer gå på hundrafemti. Men det är den värd. Då är det bara Nonne som saknas. Men de har inte hört av sig än, från sjukhuset. Han måste känna sig alldeles förfärligt jätterädd och ensam. Stackarn. Nåväl, allt har sin tid.