Det blåser in på mig. Kvällsvind i april, från ett kök. Och det är så där hoppfullt blå himmel. Den innehåller inte vinter. Bara vår, och ett löfte om att sommaren, med sina halvvarma nätter, är påväg. Tänk dig. Alla ord. Eller bara några få. Kanske bara två. Nattdopp. Solnedgång. Det liksom skriker något som är så svårt att förklara om dem. Men det känns som att det har att göra med att utforska. Utmana. Vara spontan och prova sig fram. Shit alltså vad jag är beredd.