Ikväll: Fredagkväll. En kväll för glädjespridning med vänner och bekanta. Eller, för mig, ännu en kväll i tysta åsikter lyssnandes på vuxna alkoholiserade diskussioner. Alltför omogna resonemang. Alla håller hårt på sin sak. Och bland flummusiken och kulörta lyktor känner jag mig som den förståndigaste i sällskapet. JAG ÄR TRÖTT PÅ ATT UMGÅS MED FAMILJEN! VILL - TILL - VÄNNER! På riktigt. Och nu sitter jag mittemot mormor och farmor som pratar om hur svårt det var att vara gravid förr, och hur mycket bättre tandvården var på sextiotalet. Ingen av dem lyssnar på varandra. Bara pratar...