Oj. Jag har inte riktigt tänkt på att jag fyller år om fyra dagar. Då blir det kalas. Men sjutton är nog en skitålder. Bara ett fjuttigt mellanting som bestämmer att man får vänta ytterligare ett år med ansvarstagandet. Kanske är det en bra sak, men det känns i alla fall som att det inte kommer göra någon skillnad värd att egentligen firas med presenter och kakor och stohej. Nåväl, eftersom det bara är en gång om året går det väl an. Och jag ska nog inte klaga så mycket på den dagen. Den är ju min för tusan.



Jag har fått så mycket och många overklighetskänslor den senaste tiden. När det känns som att alla i min omgivning ser ut som de där läskiga clownerna som gungar ut ur lådor som spelar musik i läskiga filmer och när det känns som att allt de säger sägs genom ett långt röstförvrängande rör. Det skrämmer mig så mycket. Och det är mer än bara så. Men det borde jag inte tänka på, för om jag tänker på det för mycket blir jag kanske galen.