Tisdag är en så fin dag. Särskilt nu, när jag precis bestämt mig för att börja plugga matematik igen. Alltså:
Det hänger lite ihop så. Mattias har lagt upp det så. Lektionerna. Det var knepigare än jag trott att förklara. Mattias (Lärar'n) har alltså trollat ihop en långlektion, vilken jag hoppas fortsätta se fram emot lika mycket som idag, i framtiden.

Så.

Och sen är tisdag en så fin dag för att vi faktiskt slutar kvart i tolv.
Och sist är tisdag en så fin dag, och då pratar jag lite mer om just den här tisdagen, för att den är solig.

När jag kom hem idag gick det faktiskt att se att jag fått en gnutta solsken på mig. Fikagruppen med fler satte sig vid väggen och solade. Invigde våren lite kanske, och drack kaffe. Väggen vid Nytorget alltså. Och nu ska jag ringa Sanne, för det har jag lovat henne och jag hoppas att vi hinner ta en promenad innan solen gått ner.


Skål med kaffesump.

Jag har inte gjort några läxor och mitt rum blir bara stökigare och stökigare. Vad? Och lökigare. Jag har inte tvättat håret på alltför lång tid Vad? Jag har varken vårdat mina ben, mina naglar eller mitt ansikte ordentligt och jag har inte ork att bestämma kläder i trettio år. Vad? Jag har ett träningskort på vilket jag inte orkar träna. Det enda jag gör är att äta, sova och lyssna. Vad? Slutar inte äta förrän magen säger till. Sover, eller vid vaket tillstånd bara är. Jag orkar inte lägga någon kraft i det jag gör. Vad? Jag fick testresultaten från Åsö Vårdcentral idag. "Era blodvärden och järnvärden ser stadiga ut. Ni behöver ej längre fortsätta med tabletterna."

Så vad är det då? Att fika är en börda. När fika blir en börda är det något som inte står rätt till, det vet jag. Men vad? Det ska jag ta reda på. Det måste jag ta reda på!

Mm. En så kallad "bloggrape" av Lova... Har förövrigt varit på Pierrot-fika och kortpromenad med henne ikväll. Det är ganska ovärt med Pierrot egentligen. Särskilt när de enda platserna som är lediga är de vid rökrummet, och det sitter åtta trettonåringar brevid oss som envisas med att ha dörren öppen varannan minut. Nåväl. Synd att klaga. Jag får väl spara ihop till mitt eget café istället och ha egna regler.

jag vet inte riktigt vem jag är, men den jag är är den jag är. - Anna

Sitter här och tittar ut genom fönstret. Vad händer i världen idag? Kanske är jag lite för djup nu, men det är så jag tänker. Jag hoppas att du förstår mig.

Nu ska jag gå ut på en tänke-promenad och fundera. För vem i världen är jag?

Ute är det varmt, inne är det varmare men mitt hjärta är varmast. - Anna


Njut av livet alla barn, för snart säger ni hejdå.

Ja. Jo. Jajoja! Jag är hemma från Runmarö. Det var tråkigt att åka ifrån en vårig sol, men oh så fint att få träffa familjen igen.



Jag vet inte riktigt hur jag ska fördriva lovet. Jag hade tänkt

• träna en del, och läsa en del. Sånt som man gör.
• Och städa en del. Mitt rum framför allt. Det är så smutsigt och halvt på något sätt. Det behöver städas på riktigt. Fast det lönar sig ändå inte.
• Träffa lite vänner. Förhoppningsvis ha ganska kul med dem också.
• Försöka, förutsatt att solsolsol stannar, åka ut till landet. Kanske inte på lovet just, men riktigt snart.
• Göra en utflykt.
• Fynda ett plagg! Det splear ingen roll vilket, men kanske helst en mössa. Eller ett par riktigt fina byxerr.

Det är bara det att dagarna går så fort. Vi får se, vi får se. Men för att följa en fin lista behövs sömn. Nu. God natt.

She was golden.
And she was pure awesomeness.
Och hon var redo att gå.

Mitt. Liv. Suger. Jag. Talar. Sanning. Mitt liv är borta. Per alltså (min mobil). Min fina fina fina, min. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Jag har varit i chock. Jag är fortfarande i chock. Allt är borta. Allt viktigt. Och nej, det handlar inte om spegelbilder från 2007. Alla fittiga jävla infon är borta. Alla jävla nummer. Min morgon. Min morgon med Morgonpasset i P3. Fitta fitta fitta-n då. Jävla skit. Jag vill slå någon. Eller ta en lång jävla promenad. ÅSSDKHGDFÖHÄKDFÄHÖJDGF. Fittfitta. GWR< qwerty.

konstigt. konstigt konstigt. jag vet inte. hej.

När jag vaknade blev jag så akut sugen. Så sugen på S'mores. Det vattnas i munnen vid blotta tanken på att jag skulle ta en tugga av en perfekt tillagad S'more. Jag ska till och med skriva ner receptet. Här.

• Ett paket digistivekex.
• Ett paket marschmallows.
• 200 gram mjölkchoklad. Helst Hershey's.

Grilla en marshmallow över en eld, eller ett ljus. Placera den grillade marschmallowsen på ett digestivekex och tryck i en chokladbit i geggan. Lägg på ytterligare ett digestivekex som lock, ta en tugga - och njut!

Hur som helst. Jag kan inte göra S'mores nu för jag har varken ingredienser eller tid. Och jag ska ju iväg till skolan om åtta minuter. Mm.

Veronica Maggio, David Bowie, Madonna. Chokladmousse, blandade bär, Krossad chokladglass. Petronella, Ylva, Anna. En lördag. Ett glädjemöte. Och nu ska jag avsluta kvällen på bästa sätt. Med letmewatchthis.com. How I met your mother. Ja. En tönt. Jag alltså. God Natt.

Jag hade en fantastisk morgon. Förutom det bristande engagemanget i att göra en neverending smoothie! Men jag tror att min enlektionsdag satte igång ett annat engagemang - att plugga. Det är dessutom dubbelt så motiverande att plugga när det är nystädat och diskfritt.



Jag ska bli pluggerska. Pluggerskornas drottning.

Melodifestivalen är ganska tråkig. Det är ganska dålig musik och ganska dåliga programledare. Men det var en ganska bra Christian Walz. Och Matilda var väldigt jättebra idag på gospelkonserten.

Ja.

Ibland är det så svårt att veta vad man ska göra bara. Vad gör jag en lördagkväll? Varför nöjer jag mig inte? Varför blir jag stressad och rastlös av att sitta i soffan och slötitta på en brittisk slottsserie på svt? Jag vill dit! Till London. Eller till November, men det kanske är två helt olika historier. Huvudsaken är att jag vill till bådadera.

Mm.

Kanske ringer Lova.

Fan vad jag sover jämt.

Det är lite lökigt att börja gråta till Hemliga Prinsessor klockan halv två en onsdag - torsdag i februari. Men är det värre att därefter logga in på facebook, läsa statusar skrivna av människor du knappt känner och säga tyst för dig själv: Well, Good Evening Mr, för att till sist skratta för högt åt din humor? Svar: Ja... JA.

Det är ganska komiskt att jag vill skrika jättehögt utför balkongen att nu är jag trött på att vara sjuk, så gick det inte för jag har ingen röst (:pPPpP osv osv). Nej, humorn har inte försvunnit. Men huvudvärken har. Och febern har... typ. Och humorn har nog förresten också.

Det är kul hur kreativiteten växer sig större när det finns tid.

Och nu är Malin här. Syster. Sjuksyster Malin. Det livar upp.
Sen ska vi till mommi.

Bajs.
Bajs.
Bajs.

Bajs.

Mm. Aa. Såatt. Jag är sjuk. Mitt huvud dunkar. Dunkar och jag hostar. Extrem hosta. Och jag har feber. 38,5. Kan inte sitta upp. Jag har ingen balans. Kan inte vara uppe och gå, kan inte duscha. Vill bara tvätta mitt hår, måla naglarna och äta mat med tuggmotstånd. Nu ska jag sova.

Min nya vana:
Att duscha med Macis. Inte blöta ner datorn, men ha med spotify i badrummet. Det är det bästa jag börjat göra på länge! Badrummet är för övrigt en ganska soft plats att hänga på i lägenheten.

Ett hjärta ja.


Och imorgon är det Februari, den första Februari. Jag säger som Ylva att hela jävla Januari är en väntan på att tiden ska gå. Men det är annorlunda med Februari. För mig är det som att Februari är ett löfte om att livet faktiskt kommer att bli bra. Att allting kommer kännas bra, när solen ligger och värmer. Dessutom är det bara tjugiåtta dagar i Februari, och sen är det mars. Vår. Förhoppningsvis. Annars en väldigt vaken månad.
Fast vad sitter jag och fantiserar om månader för? Idag handlar livet om grafisk kommunikation.

GOD NATT. Vi luktar vitlök. Ska lägga oss i soffan. Sova. Prutta. Gå upp imorgon, tidigt tidigt. Baka och så vidare.




Jens Lekman - Pocketful of Money