Enkel vacker öm
är min valsmelodi min valsfantasi
en sång i en dröm.
Sakta morgonljus
strömmar över vårt fönster ritar ett mönster
i alla hus.
Just den dag
den vackra dag jag lärde mig säga vi
kom den till världen min valsmelodi.
Enkel vacker öm
och den påminne mig
om de hundratals dar som jag varit med dig.





Ja, en dag på en halvsolig veranda med lite kaffe och sånt. Sånt gillar jag.

19 och 49 går bussen jag ska ta ut till landet. Om en timme ungefär, och trots att jag blir kvar i mindre än ett dygn och förmodligen kommer att ägna större delen av min tid där åt att sova, är det ganska härligt ändå. Det är liksom skönt att somna till ljudet av ingenting och vakna av solens superljus. Och det är skönt att rita och det är kul att spela kort och ganska trevligt att promenera. Listan är för lång för att skrivas ner, men det var hur som helst den bästa idén jag fått idag, att åka ut dit.

Men. Hade jag inte bestämt mig för att åka till landi hade jag kanske börjat med att säga att jag och Ylva var på besök på Bageriet Urban Deli idag, efter att i många månader både hånat och hyllat stället (i alla fall från min sida). Och, all respekt till de godaste valnötsbullar jag ätit i mitt liv, eller kanske all respekt till bagaren. Och så satt vi och klottrade ihop två sidor av diamanter och tribals/tribalgubbar. Ganska rogivande det med. Tog en fin bild som jag inte hinner lägga upp om jag ska fixa allt jag ska fixa innan jag ska ta bussen.

När jag får tid ska jag definitvit ändra och fixa lite både "IRL" och "OTW" (over the web, kom på spontant). Men en sak är ordningsam och prydlig. Eller nej, varken eller, men ny i lägenheten. En fin kökssoffa som vi ska laga och klä om och ha i vårat härliga kök. Och när jag får tid ska jag åka till Hellasgården och ta ett bad. Kanske äta lite jordgubbar.



Nu är det sol och halvskola.
Igår - ledig.
Idag & imorgon - en lektion.
Härligt, och hej!

Iförd Lovis fina prickiga. Dricker kaffe till den här låten och försöker plugga.
Jag har grava problem med att komma igång med pluggeriet, det tror jag verkligen. Jag tar en värktablett mot ryggontet istället, eller jag tittar igenom alla bloggar som finns & hittar r&fs bloggsamarbete med loka & blir sugen på loka & köper loka istället. Eller ja, diskar eller ser på b-serier eller sover. För många exempel.

Ah, det blir kul när jag slipper slita runt i lägenheten hela tiden, har redan tröttnat. Imorgon har jag läst att det blir sol. Då kan jag fira med en glass. Bajs.

Vill ha en liten assenussi-kissekatt att mysa med. Inget mer.

Åh, vilken härlig dag att vakna till, när tvn står på fyraplus och visar Judge Judy. "Real cases, real people - Judge Judy".

Jens, åh Jens. Din lena stämma och dina härliga texter.

Jag önskar att jag hade en scanner, så att jag kunde scanna mig själv, eller möjligtvis ett par skisser. Jag gjorde en teckning idag, eller påbörjade, och den är så fin. Den förtrollar mig med sin skönhet. Det är inte det att jag är egenkär, men den är verkligen fin att se på. Den föreställer ett par. Jag tror att de är ett kärlekspar, men jag har inte riktigt bestämt mig än. Den dagen jag skaffar mig en scanner ska jag fixa in teckningen i macondele och göra den fin.

Det går nog inte att beskriva lyckan i att kliva ur bilen och mötas av världens finaste landställe. Vi tog en cykelpromenad till ett av de mysigaste gömmorna i skärgården, låg på bergshällen, lyssnade på fiskmåsarna och såg upp mot den stjärnklara himlen. Vi målade ett par teckningar och gjorde upp en liten eld innan vi cyklade hem i mörkret. Och det där, att bara vara här. Det får mig att må som om mitt liv vore bekymmerslöst.

Det finns så mycket skit på mitt golv, i mitt rum. Vissa prylar är användbara, andra helt onödiga. De konstigaste/jobbigaste sakerna på mittt golv är

• innehållet från en överfull pennvässare
• en stor klocka som jag glömt spika upp
• en sönderriven tidning från vilken jag övat olika origamimönster
• en rutten apelsin

Uschuschusch, jag orkar inte att jag inte fick någon respons. Det är inget bra skit, inget skit på golvet. Det är dålig skit. Dåligt för att han är snygg, jag är snygg och jag behöver bekräftelsen. Jag kan ju för all del söka den hos folk på stan, men det skulle varit så bra, med två snyggingar liksom.

Det är söndag & sol, och jag är på glasshumör. Mitt rum har aldrig sett äckligare ut. Pennvässeväss på golvet och bordet och damm på varenda hyllplan. Jag mixar Neon Indian med Strokes och dricker vatten. Måste dricka vatten i det här läget. Väljer kläder. Hittar direkt. Smutsiga lakan, skrynkliga lakan. jag sitter på en boll av skrynkel och smuts. Fönen bränner hål i tyget. Jag ska äta lunch, sen ska jag äta glass med Petronella. Sen ska jag äta middag och äta godis. Och dricka vatten. Blä. Fast glassen ska bli mysig.

En sån där bra dag. En bra dag. En så bra dag, hade jag. I förrgår. Och solen sken och allt var bra, även fast det var måndag. Måndagar brukar vara lika med bajsdagar, men den här veckan var det allt annat än bajs. Så kom tisdag och regnet föll. Tisdag, som brukar vara den finaste dagen på veckan, för att den är stolt och kort på schemat, blev den där bajsdagen. Allt blev jobbigt. Mattias blev framför allt jobbig, och förvärrade alla jobbiga och mindre jobbiga händelser under dagen.

Idag är det onsdag. Det är mulet, och mitt hår har tagit formen av helvetet självt. Jag vet inte vad jag ska ha på mig, och jag ska ta bussen om tjugo minuter. Men idag finns det hopp i min kropp om att allt inte blir en komplott. Hehe.

Mitt rum kryllar av gamla saker, oanvända saker. Varför det? Varför finns det fler foton än jag någonsin tittat igenom? Varför har jag två ouppvridna klockor och en utan batteri? Under min säng skjöt jag en gång in fyra små lådor med barnböcker och gamla hårprodukter. I dem har det flyttat in dammråttor och andra djur. Varför har jag dem där? Varför kommer jag evinnerligen på mig själv med att tänka på gamla obetydliga händelser. Varför märker jag att jag skäms när jag tänker på dem?

Min dag, min dag. Åh min dag. Började fint, förstås, med fint sällskap. Johannes och Emma till frukost. Jag åt dem inte. Tittade mest på dem, och pratade med dem när jag åt bulle eller drack kaffe. Sen sällskapade vi till min skola, och kompishängde där ett tag tills det var dags för dem att gå. Då mulnade det, och allt blev jobbigt. Jag slutade kvart i tolv som vanligt, men låstes kvar i skolan till halv tre. Vi övade till halv tre. Dansade till halv tre. Sen kom jag hem med vetskapen om att mitt liv i en kväll skulle rivas isär. En läxa. Ett tal. Svenska. Felformuleringar och felstavningar. Fy. Suck och tårar. Också fy. Inte vara martyr. Sen gick tiden fortare och allt lät bättre. Och sist var det klart. För fem minuter sen bev det klart. Och nu ska jag krypa ner i den stora sängen och njuta.

Men jag har inga roliga lurisar på lager. Får kanske dra den om bombhotet, eller den om en snöig sommar. Jag tycker nog mest att det är fint att det är den första April idag. Inte att det är första April. Ja. Alltså att det är en ny månad. En ny månad som är så mycket närmare sommaren än jag någonsin varit det här året. Senare kanske solen har lust att dela ut fräknar och blekbruna brännor, men det viktigaste är att det är vår nu.


Från en mysig morgon förra året i April.

Det är så mysigt att ta med sig datorn till skolan, och ha lunchrastshäng på skolgården. Det känns som att livet är lättlätt att leva, nu när den förbenade svenskauppgiften är gjord och förbi. Och när det är soligt och ska bli varmt i helgen. Men så är det förstås inte. Nu väntar nationella provet i svenska och engelska och en hel del textkommunikationsarbete. Det går nog bra nu. Fast jag vet inte om jag ska satsa på sidbena eller mittbena imorgon. Problemen är problem. Problematiska problem. Problembarnsproblem AB. Företag.



Förresten ska jag cykla till skolan imorgon. Med Ylva & Sebastian & Emma.

Jag orkar inte. Orkar inte. Orkar inte. Orkar inte. Ekar på en blank sida. Jag har någon sorts brist. Det känner jag på mig. Brist Brist. Brista. Britta. Brittabrist? Nya kläder? Fett med konsumtion. Går kanske en sväng förbi Stockholms Stadsmission sen. Men framför allt orkar jag inte plugga. Det jag orkar göra är att känna mig kreativ med håret, eller kanske lyssna på lite bra musik. Ordet musik var en länk. Fast mitt hår är inte så kreativt av sig. Kan inte någon göra mitt arbete åt mig? Alltså det i skolan. Eller förresten allt, när jag tänker efter, så att det blir lite lättare att leva sen. Finns det glass hemma? Vill jag ens ha glass förresten. Jag vill inte ha glass. Jag vill ha annat.

Det är tråkigt att tro att man fått en kommentar när det bara är konstiga spamkommentarer.

Och det här !!! kunde jag inte !!! skriva på facebook !!! för det skulle vara för stalkigt !!! men jag fick precis reda på !!! (!!!) att the strokes kanske ska bokas till peace and love !!! I så fall vill jag dit. Herre. Gud. Herre. Oj. Wow.

Och sen:
Just nu pluggar jag en del. Pluggar en massor faktiskt. Och så har jag beslut att fatta och meddela.